ibland behövs ett erkänande för att man ska inse...

att erkänna något både för sig själv och någon annan kan ibland vara mer svår än enkel...
Men ibland måste orden skrivas för att det ska vara lättare att vandra vidare och inte blicka bakåt.. ibland måste man få erkänna även att man vet svaret... Genom att göra sig sårbar och såra sig själv blir man ibland starkare... det gör ont, de kommer göra ont ett tag.. men en dag, en solig dag inte allt för långt bort, är det glömt och lagt på hyllan, för att samla damm precis som så mycket annat...

jag erkände, jag tog steget, jag visste innan att det inte skulle ha någon större betydelse, jag gjorde det inte för dig, utan för mig... jag erkände för mig själv, jag vågade ta steget till ett misslyckande...

jag vågade vara ärlig mot mig själv helt enkelt.. ja sa det högt... inte för din skull, eller vännen utan för mig själv.. ett litet steg för många men ett stort steg för mig....

Jag biter ihop, håller näsan sådär lagom högt så jag inte snubblar...;)

"Man lever bara en gång och man måste våga chansa"
Ibland vinner man ibland förlorar man, så är livet::)