De två bästa av två världar....

En gång för länge sedan mötte jag en man, en speciell man kanske inte för er men för mig, han ser inte mycket ut för världen men har en otrolig charm.. ja den gången blev jag kär- riktigt kär!
jag blev sårad -men förlät.. jag sårade och blev förlåten.. och så pågick det.. men en dag sårade han mig djupt- jag sa att jag förlät och det gjorde jag... jag förlät honom.. men jag förlät inte mig själv för att jag förlät honom- och det har jag inte gjort än.. Den dagen bestämde jag mig för att inte bli så sårad fler gånger, den dagen bestämde jag mig för att inte ge fullt ut i kärlek-

jag lovade mig själv att aldrig mer älska så djup igen.....


Mötte denna man i helgen, hur lustig det än låter, så log jag- bytte några ord och han avslutade vårat samtal med samma mening som alltid- Carro något speciellt har vi - du och jag.. De två bästa av två världar... jag tittade på honom log och gick...

Jag vet tänkte jag .. jag vet..