jaha var ska jag börja?? helgen var iallafall som sakt underbar och är verkligen super glad att vi gjorde bara drog! men de hjälpte oss inte dit vi ville de skulle tyvärr:( ja de är så att Peter och jag ska dela på oss;.( har diskuterat fram och tillbaka hur och varför när och var ja nämn allt som bara finns så har vi diskuterat de.. och just nu känns beslutet för att dela på oss de bästa. Vi är verkligen super bra vänner nu pratar om allt finns och ställer upp för varandra. vårat förhållande har varit fel fritt även om de kanske är svårt att tro eller fel fritt är väl kanske fel ord men de har varit super bra.. vi har aldrig bråkat aldrig gapat och skrikit åt varandra eller knapt höjt rösten.. inte varit i från varandra en ända dag sedan vi träffade för 4,5 år sedan allt har helt enkelt varit för bra för att vara sant! ja jag vet att de kanske är svårt att tro men de är så.. vi har alltid kommit bra överäns tycker om samma saker osv helt perfekta åt varandra.. synd bara att vi inte tog vara bättre på d vi hade tog hand om varandra på ett bättre sätt utan tog varandra förgivet. Vad ni än gör alla människor ta hand om den ni älskar, visa vad ni känner en liten sak som att ta med ett glas dricka till din partner kan betyda såå mycket det är de små sakerna som gör de inte behöver de vara en resa för flera tusentals kronor ta en tripp med bilen sov i den eller vad som! eller under bar himmel?...Peter e en underbar pappa en bättre pappa finns inte och inte bättre kille/man för den delen heller snäll och go på alla sätt! Peter har lärt mig en massa saker som jag kommer ha nytta av resten av livet peter har gjort mig till den människan jag e idag en sak jag aldrig nog kan tacka han för. Peter har Gett mig de två bästa flickorna i hela världen!
De är ingen som inte säger att de inte blir vi igen man vet aldrig vad framtiden har för planer! Och nej alla ni som undrar de finns ingen annan iblandad, varken för mig eller peter! så nu vet ni llafall hur de ligger till behöver de inte bli något skitsnack! vi är som sakt vänner bor änsålänge ihop tills min insats e tom.. orkar inte kluddra mer nu men vi hörs snart igen..
Kärlek till mina flickor!
*slut*
29 juli 2008
så e de...
© Carolina Johansson Kl. 17:29
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Oj vännen, tråkigt att höra att ni vuxit isär. Skönt att höra att ni hanterar situationen på ett så bra sätt. Behöver du komma iväg, med eller utan flickorna är du välkommen till mig - hur länge du vill! Kom ihåg det!
Massor av styrkekramar till dig min vän!
Det är verkligen tråkigt Carolina. Men skönt att höra att ni är bra vänner iaf, flickorna behöver er mer än någonsin nu. Det behöver jag iofs inte säga, för det vet jag att du vet :) Men man vet ju aldrig, detta är kanske det ni behöver för att ni i framtiden ska lära er att uppskatta varandra mer och bättre. Jag tror inte att er resa tillsammans är slut på långa vägar, jag tror ni kommer sakna varandra för mycket för det. Hoppas jag får rätt :) Massa styrkekramar!
uch, vad tråkigt! Men jag tror som Linda, ni behöver vara ifrån varandra ett tag för att inse hur mtcket ni betyder för varandra och att ni inte kan leva utan varandra, det tror jag i alla fall.
Många kramar/Jennie
Skicka en kommentar