14 februari 2009

Vad e nu detta!?

Lyssnar och njuter av musiken som strömmar ur mina högtalare, kommer på mig om och om igen med ett fånigt leende på mina läppar? varför e bara jag själv som vet och det tänker jag inte dela med mig av .. tyvärr..

Läste en blog idag... vissa har lättare att glömma andra inte och vissa gör det med ett axelryck?
jag är nog en blandning av alla tre! första tanken är ju,.. faan detta kommer bli jobbigt.. tänker och bearbetar sönder allt.. för att komma till den punkten att acceptera.. inse att det är det bästa.. för att sluta med ett axelryck.. och nu e jag på det sista axelrycket .. jag har stängt den dörren nu.. gått vidare... men jag har inte glömt! minnen finns och kommer alltid finnas.. men det är och kommer förbli minnen av en försvunnen tid nu... tråkigt men sant! nu stänger jag dörren och den står inte på glänt längre...

du/ ni kanske uppfattar mig som kall eller hård? men det är jag inte jag har släppt många tårar inom mig jag har varit trasig! jag har nog tyckt det varit jobbigare än du/ ni trott? jag har faktiskt oxå känslor och jag kan oxå bli sårad inte bara av andra utan av mig själv med! .. tyvärr.. tar beslut ibland som gör att det kan göra riktigt ont i mig... men stolt och dum som man e så erkänns det sällan faktiskt...

gjort e gjort lär dig leva med det... acceptera det helt enkelt... så lyder mina ord till mig själv!

Jaha tänker ni nu? hur dåligt mår hon... men jag mår inte dåligt.. jag mår bra? jag ler med ett leende som kommer innefrån som inte bara e på klistrat.. jag ler mina vänner! jag ler för att jag faktiskt känner mig lugn, och känner att allt faktiskt inte bara e svart vitt!

snälla tro på mig när jag skriver att jag mår bra idag, tro på mig när jag idag känner att jag kan förlåta mer än jag borde? tro på mig när jag säger att jag ler åt alla idag även de som jag egentligen inte borde le åt? idag mina vänner och ni andra tycker jag om er!

ha en fortsatt trevlig alla hjärtans dag!

(hmm undrar om jag ler lika stort i morgon? undrar om jag e lika lycklig då? nää det gör jag nog inte så njut mina nära och kära! är inte varje dag Carro e kär i sitt liv!)

2 kommentarer:

Emma Jonsson sa...

Du kanske ler. Men det finns kanske de som inte kan det än. De som har svårare att rycka på axlarna och glömma. De som verkligen har känslor och ger av hela sig. Inte bara tar. Tycker det är så sorgligt att det skulle upprepa sig igen. Det är svårare att glömma när man blir sviken om och om igen. Är det så konstigt att minnena, de lyckliga minnena lyser upp? det kankse inte finns ngt annat att vara glad för nu. Resten av den grå vardagen kanske är just grå och deprimerande.

Carolina Johansson sa...

För står precis dina ord Emma.. han e en helt underbar kille på alla plan! och jag vet, jag har sårat honom... mycket... tyvärr... jag har oxå helt underbara minnen med honom, vi har gjort saker som jag aldrig gjort innan.. han har gett mig ett annat sätt att se på saker och ting... det jag ville ha fram men som kanske miss uppfattades va att jag tycker inte allas att det är jätte kul detta eller jätte lätt... men det är alltid lättare att inte visa känslor...