ibland behövs ett erkänande för att man ska inse...

att erkänna något både för sig själv och någon annan kan ibland vara mer svår än enkel...
Men ibland måste orden skrivas för att det ska vara lättare att vandra vidare och inte blicka bakåt.. ibland måste man få erkänna även att man vet svaret... Genom att göra sig sårbar och såra sig själv blir man ibland starkare... det gör ont, de kommer göra ont ett tag.. men en dag, en solig dag inte allt för långt bort, är det glömt och lagt på hyllan, för att samla damm precis som så mycket annat...

jag erkände, jag tog steget, jag visste innan att det inte skulle ha någon större betydelse, jag gjorde det inte för dig, utan för mig... jag erkände för mig själv, jag vågade ta steget till ett misslyckande...

jag vågade vara ärlig mot mig själv helt enkelt.. ja sa det högt... inte för din skull, eller vännen utan för mig själv.. ett litet steg för många men ett stort steg för mig....

Jag biter ihop, håller näsan sådär lagom högt så jag inte snubblar...;)

"Man lever bara en gång och man måste våga chansa"
Ibland vinner man ibland förlorar man, så är livet::)

Drömmar..

Jag har drömmar igen framtidstro hopp och vilja.
jag har längtan och planer för vår sommar höst och massa fler årstider,
jag har beslutsamheten i mig och jag vill att livet ska ta riktig fart snart
jag längtar efter allt det som ska bli mitt,
jag längtar efter att hitta livet i min spegelbild
och jag längtar efter att vara varm i snökaoset..

JA! Jag har drömmar igen
och inte vilka drömmar som helst.. en dag kommer de att bli min verklighet men inte ikväll, inte i morgon men sedan... lite senare...

:)..

*

Nu går jag runt och bara ler åt ingenting, ingenting ingenting alls du är nästan borta nu
(fast lite kommer du alltid finnas kvar i mig)
jag tror jag har fallit, fallit för något annat nu, inte lika hårt som för dig men jag snubblade lite idag och det räcker:) jag har Fallit för livet, för friheten..

Jag har snart en vecka på en annan plats, där inget är som hemma, där inget är som min vardag, något som jag behöver, jag tror och jag hoppas jag är ännu starkare när jag kommer hem.. när jag fått distans:)

jag ler även ikväll...

Ett hjärt-hotel...

I mitt hjärta, de ni vet som får dig att överleva...
finns det massor av plats, platser som är upptagna...
Några har en plats med havs utsikt andra får utsikten mot innergården...
Andra saknar fönster... vissa har fått en femrumslägenhet andra en etta...

I Mitt Hjärt-hotel, är det ibland svårt att placera in personerna där de har sin plats,
Några har stått på kö en längre tid på att få komma in och bosätta sig i sin egna lilla vrå...
Någon har fått byta vrå några gånger för det inte riktigt passat, några har lämnat sin plats åt någon annan osv...

Men just nu finns det några som går i korridorerna och försöker hitta sin plats...
Tyvärr är jag och min hotel-ägare inte riktigt överens om vart de ska bo.. en är snart klar.. den andra får väl fortsätta vandra runt tills den bestämt sig om den ska bo på första, andra eller tredje våningen... fast det är ju bäst att passa på för snart är våren här och då brukar de fyllas på rätt snabbt om inte annat;)

Alla ord jag skriver ser nästan likadana ut.
Hur jag än vrider och vänder på dem,
Så finns det inte ett enda ord,-- inte ett enda...
Som skulle kunna förklara...Det finns ingen logik, Inget skrivet svar, Inga säkra bevis,...
Det handlar om att chansa och riskera..
Även om man riskerar allt..
Jag skulle kunna skriva hundra rader och mycket mer där till.. ändå inte få sagt vad jag vill ha sagt...
Ingen kan förklara, Ingen sitter med faci i hand...
Jag antar att jag måste förstå det själv, Men det är inte så enkelt som man får det att låta..

Varför känns allt så bra?

när kommer det där bakslaget som alltid brukar komma?

eller är det så att vindarna vänt och jag har medvind denna gången?..

Var det för att jag släppte, kom på att min tid

är dyrbar, den ska inte ödslas bort...

eller var det för att jag tillät mig själv att misslyckas?

Är det för att jag inte behöver samma kontroll behov längre?

eller är det för att jag tillåter mig själv att ha roligt?

listan på vad som ändrats kan göra så lång..

men vad det är som fått mig att må som jag gör kan jag inte sätta fingret på?

Men bra känns det iallafall!

Jag ler!

idag kom jag på mig med att sitta och le, tänka och fundera...

Över ett medelande..?

Vad händer?

Ja ni undrar nog precis lika mycket som jag?

...

tlöööt som de nu heter tydligen..

borde sova, men något håller mig vaken..

tror mig veta vad det är,

men det är så här det ska vara....

skrattade åt en vän innan idag där han på krogen blev nobbad och uttrycker sig: varför ska du vara så kräsen när jag inte är det!?

aj!

man kan inte alltid får det man vill ha, tyvärr..

men visst det är ju aldrig fel att försöka..

fast jag har nog inget ork till att försöka något alls just nu, för tillfället står knappen på off..

Men när någon trycker på on knappen igen då går vi in med fulla batterier...

tänker på er...

Hon säger alltid att jag pratar i gåtor, min vän.. men hon vet och förstår vad orden säger...

livet är så orättvist, en annan som inte fått kämpa, inte fått känna den där längtan som de känner eller som hon känner och har känt en längre tid...det är i sådana här situationer man inser att det man tar för givet, det man tror att alla människor kan få, som är en sådan självklarhet,.. men livet är orättvist ibland och för grymt mot vissa,.. hade jag kunnat hjälpa dig min vän hade jag gjort de.. du är så mycket starkare än vad jag är, du har så mycket kämpar anda som många andra inte har.. Den dagen kommer min vän tro mig jag känner de på mig..

ta hand om livet, ta verkligen inget för givet.. allt är inte en självklarhet... de som är självklart för dig behöver inte vara det för någon annan...

Men du vännen, jag håller tummar och tår...

vännen, vännen..

Vännen, vet du att saker och ting inte alltid går som man själv vill? Vet du att livet ibland är ingenting och ibland allt och lite till? Vännen, vet du att det här med kärlek ibland är mer komplicerat än möjligt? Vet du att att till spelet tillhör svek som gör koldioxids utsläpps problemet löjligt? Vännen, vet du att allt är besvärligt att allt kan brista på en ynka sekund? Vet du att livet kan vara oärligt och att plötsligt står man utan grund? Vännen, om du vet, ring mig och berätta svaret, så att jag inte känner mig lika skyldig när jag får dig att ställa just dessa frågor på grund av mig.